Dag tre började med en stund av förvirring. Vad skulle jag täcka resten av collaget med? Jag satt och tittade en bra stund på alla de ansikten jag redan samlat och de ansikten som Magnus använt i sin installation. Vad har alla dessa personer gemensamt, förutom att de hamnat på mitt collage? Hur många ansikten ser man varje dag utan att riktigt se dem, hur många är det som passerar dagligen? Det är märkligt att i en folkmassa så är det ofta ett par ansikten som man lägger märke till och minns i efterhand. Efter att ha filosoferat an liten stund bestämde jag mig för att i princip täcka hela pappret med olika ansikten. För att ansiktsformerna jag satt ihop av flera ansikten dagen innan fortfarande skulle synas började jag samla enbart svartvita foton.
Efter en stund insåg jag att den rosa bakgrunden inte längre kommer synas någonstans. Eftersom jag ändå ville förmedla det varma intryck, i kombination med det gråa lite mystiska känslan jag fick då jag såg installationen första gången bestämde jag mig för att plocka in lite rosa toner. En torkad ros fick offra sina kronblad. Sedan fick jag lust att blanda in fler blommor i bakgrunden ihop med massan av alla ansikten. Ett rosa hörn med skiftningar i orange, gult och vitt växte fram utan att jag han reflektera mer över det.
Under dag fyra hoppas jag kunna fylla det sista hörnet i collaget. Tanken är att jag ska fortsätta med svartvita foton av ansikten, kanske även blanda in lite andra svartvita motiv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar