Serieteckning & torsdags föreläsning

Besöket av Henri Gylander i onsdags var väldigt intressant! Jag är väl inte direkt den som sitter och klottrar "seriefigurer" och har än mindre ägnat mig åt att rita små serier med ett uttänkt händelseförlopp. Jag har nog haft lite fördomar om att det måste vara väldigt lustigt och vitsigt på något sätt.

Under workshopen gjorde Henri lite övningar med oss, som sedan resulterade i tre olika typer av serier. Den första övningen var en gruppövning där man i grupper om tre tillsammans skulle göra en serie. Varje person i gruppen fick i uppgift att dela in ett papper i sex lika stora delar. Därefter skulle man i första rutan rita någon typ av figur samt en pratbubbla som skulle innehålla ordet "jag", vi fick 4 minuter på oss att göra det. Sedan var det dags att skicka vidare pappret till nästa person som med nya direktiv skulle fylla i ruta två i serien. Så fortsatte det tills alla sex rutor var ifyllda. Övningen var rolig och kändes prestigelös då man alltid hade något direktiv att förhålla sig till i kombination med mycket begränsad tid. En övning som jag absolut kan tänka mig att göra med en framtida klass!

Seriesnutten till höger kom till genom den första övningen. Serien till vänster kom till genom övning två. Vi fick i uppgift att lista saker vi älskar och saker vi var rädda för (på begränsad tid). Efter att vi gjort två listor var det dags att välja ut ett av orden. På ett papper som var indelat i ca fyra rutor skulle vi rita vad vi associerade till när vi tänkte på det utvalda ordet. Själv utgick jag från ordet "spindel" och det första jag kom att tänka på var en gång när min storebror försökte bota min spindelfobi. 

Den sista övningen ar den svåraste tycker jag. Då fick vi lite längre tid och skulle med endast en bild/en ruta ta upp ett viktigare ämne som tex något aktuellt samhällsproblem. Min bild ser ni här nedan. Jag hade först tänkt att fortsätta på den i efterhand genom att rita dit fler människor och detaljer på stranden samt genom att färglägga, men den fick förbli enkel.

Rubriken kanske kan ha lurat er till att tro att det kommer en lång reflektion kring torsdagens föreläsning och barns bildutveckling, men så kommer det inte att bli. Istället får ni hålla tillgodo med ett citat från Vygotskij som fastnade samt ett mindre lyckat försök till självporträtt (utgått från fem år gammalt foto). 

  "Den vuxna måste lämna sin position som expert eftersom den som har svaret inte kan vara nyfiken". Lev S Vygoskij

Andra veckan

Andra veckan har bjudit på lite av varje. Vi startade med ett seminarium kring estetiska lärprocesser, där vi även fick avsluta arbetet med porträtten vi påbörjade första veckan. I onsdags fick vi besök av Henri Gylander som först höll en föreläsning om serieteckning och avslutade med en liten workshop. Veckan avslutades med en föreläsning utifrån Vygotski och Löfstedt där barns utveckling i bild låg i fokus. För att detta inlägget inte ska bli alldeles för långt och tradigt, kommer detta inlägg att ägnas åt tisdagens seminarium och workshop.

Som sagt, i slutet av tisdagsseminariet tittade vi lite på resultatet från första veckans porträtteckande. Här är ett urval av de bilder som mina kurskamrater gjorde av mig under första veckan. När man kollar på bilderna en och en blir det inte lika självklart att de föreställer mig, som när man kollar på dem alla som en helhet. Jag tycker mig kunna se typiska drag för mig i flera av porträtten så hade det varit möjligt att mixa ihop dem hade det nog kunnat bli riktigt likt! En av mina personliga favoriter är bilden näst högst upp, näst längst till vänster. Det är något med bilden som känns väldigt bekant, samtidigt som den ser ut lite som en av varelserna ifrån Apornas planet. 

Under seminariet diskuterade vi även en hel del kring 4-fältaren (lära om, lära i, lära med och lära genom). I mindre grupper fick vi bena ut vad 4-fältaren egentligen innebär. Det var givande att få sitta i mindre grupper och tillsammans diskutera vad den egentligen innebar. Innan grupparbetet tyckte jag att modellen var lite svår att förstå, men efter både gruppdiskussion och gemensam genomgång i helklass blev den betydligt klarare. 

Under tisdagen fick vi även i uppgift att teckna av en sten som vi själva hade fått välja ut. Motiveringen till mitt val av sten var att det kändes som en riktigt typisk sten, om jag ska föreställa mig en sten så är det något i den stilen. Efter att vi tecknat stenen fick vi ytterligare en uppgift på samma tema. Om det var en ungdom som hade tecknat av stenen, hur skulle hen se ut då? Jag föreställde mig en kille i tonåren som hade ett intresse för att teckna men som inte riktigt kunde stå för sitt intresse. Resultatet av både sten och ungdom ser ni ovan. 

Är du intresserad av att veta hur det gick under serietecknardagen, kika in i nästa inlägg!

Första veckan

En vecka har gått på bildkursen och jag känner mig spänd inför vad som komma skall!

Den första tiden har mest handlat om att bara landa i den nya kursen, den nya gruppen och de nya lokalerna. Vi har fått hålla i pennan och dra några skakiga första sträck. Till en början kändes det ovant och nästan lite skrämmande, men efter att ha suttit och klottrat lite här hemma i min ensamhet kan jag riktigt känna hur kreativiteten kliar i fingrarna!

Det vi har gjort tillsammans på plats i skolan är rita porträtt under olika premisser. Med hjälp av en turspenna har vi på olika direktiv fått porträttera klasskompisarna. Syftet tror jag ha varit att släppa loss, låta det bli lite konstig och tänka på att fokusera på rätt saker.

Några av de direktiv vi fick under workshoppen var att teckna med ”fel” hand, inte kolla på pappret och inte släppa pennan från pappret. Dessa förutsättningar kombinerades på olika sätt samtidigt som tiden vi fick var begränsad.

Under första veckan har jag känt mig ringrostig, samt hur ovan jag är att teckna med turs. Därför har jag testat det lite mer hemma under veckan. Turs ger dig inte lika många chanser som blyerts vilket betyder att fokus verkligen måste riktas mot huvuddragen.

Här kommer några av veckans alster.

 Förskjutning mellan övre och nedre delen av ansiktet, som inte går att ändra på med turs....

När jag experimenterade, lade jag märke till hur svårt det är att teckna någon i medelåldern med turs. Genom att rita ut för många linjer och drag i ansiktet får personen ett åldrat utseende, men målar man istället ut för få "rynkor" blir det lätt att porträttet får ett platt utseende eller liknar ett barn. Balansen är hårfin och jag är taggad på att fortsätta experimentera.